trams
Kulturdebatten (nåja) rasade (njae) på bästa sändningstid (kl 08.15) i Svt:s morgonprogram. Någon från KRO och någon annan, var med i studion för att fylla en möjlig lucka i public services anspråk på ”… att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom en mängd olika områden.”
Denna gång gällde det konstnärslöner. En vanlig åsikt är/var:
- Varför skall en liten mängd utvalda få betalt för att inte göra någonting?
Det handlar om ett hundratal svenska kulturarbetare som blivit utvalda att få konstnärslön på livstid som jag förstår det. Jag vet inte vad jag tycker om detta och är inte helt insatt i vad som gäller men något i påståendet ovan får mig att hänga kvar. Vad ligger det för åsikter förutfattade meningar bakom ett sådant uttalande? Att konstnärer bara leker? Att konstnärer är lata och gör det de gör för att de inte orkar jobba med ett ”riktigt” jobb? Att konsten bör vara marknadsanpassad? Att den inte fyller någon funktion?
Politiker får ersättning för att diskutera och synas i media. De genererar ännu mindre material än konstnärer. Om jag inte missminner mig får man även som politiker ersättning i form av någon sorts pension när man lägger av. Borde man inte som politikintresserad (professionell tyckare) själv finansiera sin hobby, såsom konstnärer förväntas göra? Det finns säkert sätt att tjäna pengar på för de som är driftiga och har det marknaden behöver. Om de inte lyckas så är det väl som med vilken annan verksamhet som helst man får helt enkelt lägga ned om efterfrågan saknas. Det enda som blir drabbat är ju demokratin (kulturen) men den bryr jag mig inte så mycket om för jag brukar inte gå på torgmöten (utställningar) eller delta vi möten (museer).
