Det tuffaste med tatueringar är inte vad de föreställer eller var på kroppen de sitter.  Det är inte heller speciellt intressant om den inspirerar dig att sälja brandsläckare till katthem eftersom din mentor och livscoach Snuffes gammelgammel gammelgammel mormor brann upp i en tragisk olycka i Lakehurst 1937. Nä tatueringar är tuffa för att man har dom och det är därför man har dom, inte för att synas snörvlande på L.A ink.

Förmodligen aldrig med respekt för människas frihet att tro på vad som helst. Nej vänta lite nu blev det fel, frihet att tro på vilken religion som helst. Det heter faktiskt inte trosfrihet utan religionsfrihet. Ja  ja, i vilket fall som helst så finns det ett lager någonstans i varje land eller så där man förvarar religiösa skrifter som har blivit lite slitna, är nedspillda, har gått sönder, är feltryckta (precis som detta skulle kunna hända). Varför då? Varför finns det ett sådant lager? Jo för att man inte får elda upp dem eller förstöra dem som vilka sopor som helst! Låter inte detta troligt? Nä men då måste det väl förhålla sig på något annat sätt då. Kanske är det så att man får elda upp en feltryckt helig skrift om man gör det snällt? Det vill säga man får inte elda upp heliga skrifter på ett elakt sätt.

När man eldar upp en helig skrift på ett snällt sätt mixar man den med andra sopor eller grejer och fyrar på.

När man eldar upp på ett elakt sätt säger man något dumt om den religion som texten speglar. Man eldar då ett bra exemplar och ofta endast ett och så filmar man gärna det eller gör det offentligt på något sätt.

I båda fallen blir den heliga skriften förstörd. I det snälla fallet går boken i fråga sin död till mötes i ”tysthet” medans den i det elaka fallet uppmärksammas.

Det handlar ju så klart om att förstöra texten i ett sammanhang, att förstöra den som en symbolisk handling. Det kan alltså räcka med att rita en brinnande helig bok ifall det skulle vara dålig tillgång på dem. Symboliska handlingar verkar många gånger vara lika farliga som verkliga handlingar för de som berörs av dem. Ibland värre. Att elda ett exemplar skall likställas med att elda alla exemplar. Det symboliska behöver alltså endast relatera till något verkligt, det behöver inte med andra ord existera, det handlar om föreställningar och sammankoppling av olika idéer, tankemönster, bilder, berättelser, myter…

Ibland är det tur att en persons tankebilder inte syns. Som den där målningen som jag kom på nu när jag tänkte på skillnaden mellan det reella och det symboliska. Hur skulle det gå för mig om jag målade den där monumentalmålningen i historiemålerisk anda. Målningen skulle utföras på elfenbenspannå med duk av pandaungehud. Den skulle skickas jorden runt och i varje världsdel bäras av handikappade gatubarn som fick betalt i lim, droger och vapen. Målningen skulle föreställande en halvfet, blek, något skelögd, rödhårig svensk iförd bögporroutfit (som numer förfogas av extremmetalscenen), ståendes i ett vindpinat Caspar-David Friderisch landskap med erigiread penis piskandes rester av Jesus, Muhammed, Buddah, Abraham, Noa, ett gäng judiska fiktiva konungar, några ärkeänglar och en bunt hindusiska människodjur i hippiefärger, allesammans gestaltade som barn, samtidigt som ruttnande zombiehundar kalasade på deras flugätna inälvor och idkade otukt med skotthålen i deras huvuden. Målningen skulle heta SANNINGEN.

Vad får man för straff för sådant? I vissa delar av världen verkar döden rimligt, ibland till och med för att yttra tanken, så jag kanske bör passa mig nu och inte ens göra någon skiss eller något. Det är ju inte så att jag på något sätt spridit bilden ännu…

Som alla ämnen är vargjakten en komplex diskussion och en skärningspunkt för ett antal olika diskurser. Men nu är jakten inte längre jakt utan utrotning i min mening. 6500 jägare får skjuta 20 vargar, justa odds. Släng på ett ton teknologi såsom skjutvapen på detta.Människan har en förmåga att tro att vi står utanför naturen och ekosystemet. Om det handlar om att begränsa en arts utbredning och som kan vara farlig för människors egendom samt att arten i fråga antas lida av inavel och dålig genetik kanske människan i första hand bör var lite självreflekterande och se till sin egen situation istället för att ge sig på vargar...

"Jag vill bara titta igenom internet nu på morgonen"
-Maria

Om det inte är i en [...] viktormotnuttebattle så finns inga kontextuella ursäkter
- Martin

Varje gång jag tänker på JÖNSONSLIGAN skakar mitt ben, titta!

-Jenny

Fantasy för förståndshandikappade, kanske en bra affärsidé?

- Nyrén ang litteraturen på vulkan.se

Malin Frisk äter en pepparkaka för varje armhävning, fair trade?
- Malin Frisk

"Vänta lite neu... Fagge.. ä... Fagge med i bilen?"
-"Benito"

”Jag tycker inte om musik där man hör vad dom sjunger”
-Dolla

"Svensson styr upp det här nu, och inga kyrkor!"
- Kerstin angående att hitta en pub i Berlin efter en heldags konstundervisning


"Mark, mark, whats the meaning of life Mark?
- Mattias G

"Jimmy Johansson added "Pripps Blå" to his interests."
- Dolla, status på socialt nätverk

"Vill inte stöta mig med nån, men Iron Maidens senaste skivomslag? Eddie ser ju inte klok ut!"
-Rickard angående ”the Final Frontier

"Jag gillar inte fågelsång för man hör inte vad dom sjunger"
- Dolla

Ett tips inkom till Kvittermaskinens redaktion i oktober 2010. På grund av orsaker har vi inte kunnat undersöka detta vidare förens nu. Tipset är från den filosofiska tankesmedjan Twinman Industries och behandlar den sensationella upptäckten av en ny grundfärg,; till de tidigare grundfärgerna röd, gul och blå kan nu alltså nög även läggas. Nög är således en helt ny färg vilket kommer få djupgående konsekvenser för vår visuella kultur.

Aftonbladet Oktober 2010

Färgen har ringats in av forskare i Belfast och opererar mellan 410-480Thz alltså straxt under röds frekvensområde. John Gage Albers, professor vid institutet, menar att han häpnade av färgens intensitet då han såg den första gången men hävdar att man snart vänjer sig. Att det tagit så lång tid att finna färgen säger Gage-Albers beror på att man inte letat efter den tidigare. Nög framställs helt syntetiskt ur metalj men finns troligen naturligt i metaljmaterial utanför vårt solsystem. Det kan till en början vara svårt att upptäcka färgen då den överbelastar syncentrat hos människan första gången vi möter den. Mätningar på hundar har dock gett föga resultat då katter är bättre.

Grundämnet metalj ur vilket man utvinner det syntetiska Nögpigmentet

Elektroniktillverkaren Pilhips lanserar i vår en sin NOG-ready LED monitor trots att få programvaror stödjer färgrymden ännu samt en ny systemkameraserie. Abode låter meddela att man redan börjat samarbeta med den forskargrupp på färginstitutet i Belfast som ringat in den våglängd nög befinner sig på och hoppas kunna ge ut Pothshop CS-Nog till våren 2012. På Alppe är man mer restriktiva och låter meddela vår reporter att man inväntar en rapport från sitt eget färglaboratorium men att man snart kommer att kunna peka på färgen i sina ”telefoner”.

NOG-ready certifierings symbolen som kommer finnas på all elektronik anpassad för den nya färgrymden

Konstvärlden har reagerat kraftigt positivt och negativt på den nya upptäckten. En fraktion av Nögister menar att man måste omvärdera hela konsthistorien och eventuellt retuchera vissa mästerverk för att de skulle innehållit färgen om konstnären i fråga haft tillgåg till den. Andra är mer skeptiska och menar att en formalistisk nög-flogvåg kommer att invardera bildkonsten och omkullkasta det samtida konstbegreppet.

Modevärlden jobbar förbrilt medrevidera sina kollektioner inför hösten utan att man har verktyg för att hantera det nya färgspektret.

Reklambranschen hoppas på ett rejält uppsving när olika företag vill hänga med i samtiden och nög-uppdatera sin grafiska profil och visuella kommunikation.

Den cirkel som upplevs som vit av de flesta bildskärmar är isjälva verket Nög färgad. Tyvärr lär det nog ta ett par år innan alla hushåll är utrustade med NOG-ready color spectrum tekniken.

En sak är säker: världen står inför en färgexplosion av gigantiska mått och vi vet bara början ännu.

/ Kvittermaskinen i samarbete med Twinman industries

På tåget

Framför mig sitter de då igen, möjligtvis i ett någorlunda annorlunda uttryck men med samma innehåll, (jämför Jan-Gunnar Sjölins diskussion om ”formen” gällande semiotik i ”Att tolka bilder”, exempel: Linköpingståget är inte samma tåg rent fysiskt gällande personal och själva tåget, ändå är det samma tåg gällande avgångstid och så vidare).

I alla fall tre stycken högskolestuderande kvinnor i en mycket vanlig konstellation, en runt mellan 30-35 (KA)och två mellan 20-25 år (KB och KC). KA har en sorts chefsroll och styr samtalet gör påståenden. KB och KC har rollen av att instämma i KA:s påståenden och föra samtalet vidare på det av KA inslagna spåret.

Det tre diskuterar, eller snarare, klagar och beklagar sig högljutt angående så vitt skilda ämnen som:

Kurslitteraturens omfång

Kurslitteraturens pris

Lärarens orimliga krav

Hur mycket som ska läsas i kursen

Hur korkade alla andra är (vimpel upp, självreflektion pågår hos kvittermaskinens skribent)

Nu till några snabba stereotypa personanalyser och förutfattade meningar:

KA har tidigare jobbat inom vården, kanske på ett vikariat. Har nyligen avslutat en mammaledighet och i brist på jobb och i jakt på självförverkligande sök sig till universitetet. Intressen: Sebastian och Kevin mina älskade ungar! Vin med tjejgänget , alltför sällan snyftis L. Träna (har ett årskort använt två gånger i februari.)

KB har nyligen gått ut gymnasiet (inriktning barn och fritid) och efter en kortare praktik på ett dagis alternativt vikariat inom äldreomsorgen bestämt sig för att läsa vidare,

KC samma som ovan men har jobbat på exempelvis pressbyrån i ett och ett halvt år och vill nu göra något annat vilket hennes industriarbetande volvointresserade pojkvän med tribaltattueringar verkar tycka är en ok idé. Intressen: Desperate Housewives, Disco, resa, fredagsmys med älsko, katten bosse.

Glömde jag att skriva attdet är någon form av lärar/förskoleutbildning de läser?

Vi har alla våra fördomar men det betyder inte att det är ok att rösta på SD.

Metalj

Metalj är ett metalliskt grundämne som upptäcktes först under 1780-talet. På senare tid har man hittat belägg för att metalj använts i stor utsträckning i förhistorisk tid. Dess yta är matt brunlila och sticker i ögonen. I rumstemperatur avger den en frän unken doft. Metalj är skadligt för de flesta levande organismer. Namnet metalj härstammar ursprungligen från ordstävet ”en medalj av metall är värd sin vikt i guld” som myntades av Konstantinus den IV. Kemisk beteckning:  Zc.

Förekomst

Metalj förekommer naturligt i vulkanisk pimpsten (metaljmalm). Framställning av metalj är tidsödande och mycket kostsam då 1g metalj kräver ca 1ton pimpsten. Rika fyndigheter av metalj har hittats bland annat i metaljgruvan i Knäckebröhult.

Egenskaper

Metalj är en mycket tung metall men samtidigt spröd. Det finns i princip inga användningsområden för metalj. Försök har gjorts att lagra data på metaljskivor, motsvarande cd-rom. Dessa rymmer 1kb data och väger 265g. I Storbritannien har man länge använt metalj vid lagning av tänder och tandhygien.

Sport

Metalj är den fjärde medaljen som delas ut i inofficiella sporter.

Guld
Silver
Brons
Metalj
Datametall

Metaljförgiftning

Ett fåtal fall av metaljförgiftning har konstaterats i Storbritannien i slutet på 1980-talet. Symtomen liknar en lätt variant av ebola och är inte direkt livshotande. Tillståndet är obotligt men kan lindras med hjälp av oxmjölk.

Historia

Atlantis

Det finns i den grekiske filosofen Penos textsamling ”Världen” ett stycke som behandlar Atlantis där Penos beskriver hur man byggde hus och utvann en brunlila metall ur den grå hålstenen.

Fossil

I 65 miljoner år gamla fossil har man hittat pollenfragment som pekar på en mycket hög halt av metalj vilket lett forskare att konstruera den så kallade metaljteorin. Teorin som är en av flera angående dinosauriernas utrotning har fått kritik från kollissionsteoretiker men en viss grupp menar att en asteroid med stort metaljinnehåll kan exploderat i atmosfären.

Källor:

Jonas och Patrik Jonas, Metalj; vän eller fiende? (Motala folkbildning : ABF förlag, 1886)

Dolla Pulver, Metalj, skolplanch (klass 9C trojenborgskolan, 1994)

Matteus Flescheirus, Der Alte schwediche mätaljkunst, (taschen : nurnberg, 1947)

ENGLISH verison by google translate:

Metalj

Metalj is a metallic element that was first discovered in the 1780s. Recently, we found evidence that metalj been used extensively in prehistoric times. Its surface is dull purple-brown and stick in the eye. At room temperature, it emits a pungent musty smell. Metalj is harmful to most living organisms. Metalj The name originates from the saying "a medal of metal is worth its weight in gold" which was coined by Constantine the IV. Chemical Name: Zc.


Incidence

Metalj occurs naturally in volcanic pumice (metaljmalm). Manufacturing metalj is time consuming and very expensive when 1g metalj requires approximately 1ton pumice. Rich deposits of metalj found inter alia in the metaljgruvan Knäckebröhult.



Properties

Metalj is a very heavy metal but also brittle. Basically, there are no uses of metalj. Attempts have been made to store data on metaljskivor, the corresponding CD-ROM. These houses 1KB data and weighs 265g. The UK has long used metalj the repair of teeth and dental hygiene.


Sports

Metalj is the fourth medal awarded in the unofficial sports.

Gold
Silver
Bronze
Metalj
Data Metals


Metaljförgiftning

A few cases of metaljförgiftning has been found in Britain in the late 1980s. The symptoms resemble a mild variant of Ebola and is not directly life threatening. The condition is incurable but can be alleviated by using oxmjölk.


History

Atlantis

It is in the Greek philosopher Penos text collection "The World" a piece of Atlantis, where treating Penos describes how to build houses and extracted a brown purple metal from the gray hålstenen.

Fossils

In 65 million years old fossils have been found in pollen fragments that point to a very high content of metalj which led researchers to construct the so-called metaljteorin. The theory is one of several concerning dinosaur extinction has been criticized by theorists collision but a particular group believe that an asteroid with large metaljinnehåll can exploded in the atmosphere.

Realitybloggen är ett sätt att göra en analog version av kvittermaskinen.

På en särskild plats sätts bilder och texter ut.

Realitybloggens funktion förutom att fungera som en vanlig digital blogg gör är att påvisa den faktiska offentligheten den digitala bloggen har samt att även påvisa denna offentlighets begränsade utrymme, trots att bloggens innehåll är publicerat för alla att se så är det nästan enbart dem som befinner sig i lokalområdet som kommer att se den.

Idag gjorde jag två lappar som hänvisar till varandra, de verkar inte innehålla någonting och vara meningslösa, dock uppstår mening och handling om man följer instruktionerna på dessa lappar. Dessa handlingar kan först synas meningslösa men om de utförs kommer någonting absolut att hända. En företeelse som vid första anblick kan verka meningslösa är inte det, det finns en mening med allt…. Eller?

Ibland tycker jag att det är lite konstigt. Eller annars börjar jag bara bli gammal. Om man får en inbjudan till en fest betyder ju det att man är välkommen. Samtidigt, på en annan nivå betyder ju en inbjudan att avsändaren valt att skicka ut en inbjudan för att bjuda in de personer till festen som avsändaren valt att bjuda in, dvs. mottagaren är gästen och avsändaren är värden. När gästlistan börjar bli ganska lång så brukar värden avgränsa den, detta betyder rimligtvis inte att man ogillar vissa personer som inte får en inbjudan, dock så kanske värden inte känner att det vilar på dennes lott att engagera alla som kan tänkas ingå i en umgängeskrets, det kan även tänkas att värden inte känner för att ta hand om och städa efter 30 personer. Vissa högtider i Sverige är särskilt stora och tenderar att dra åt sig fler tänkbara gäster. Exempel på dessa är: Nyårsafton, Påsk och Midsommar.

Nu till ett dilemma. Värden bjuder ett antal gäster och väljer på grund av ovanstående anledning att inte bjuda andra. Gäster hör av sig och undrar om de kan bjuda med sig både kända och okända personer till värdens tillställning. Om detta vore ett isolerat fall så torde det inte vara något problem, värre blir det dock när detta upprepas och enkel matematik på grundskolenivå påvisar att antalet gäster troligtvis ökar med 1-2 personer med var 4:e inbjuden.

Värden kan nu bita i ett av två sura äpplen. Det gröna sura äpplet betyder att det är ok för gästen att bjuda in fler gäster, det röda att det inte är det. I det gröna (synda)fallet resulterar det möjligen i att en del okända personer dyker upp och att det inte blir värdens ”egen” fest. Det kan även dyka upp en himla massa folk då ryktet om tillställningen snabbt sprids och fler och fler hör av sig samt en del blir sura varför de inte blev inbjudna redan från början. I fallet med det röda äpplet kanske en del väljer att inte komma på grund av att deras vänner som nekats tillträde till din fest inte har någonstans att ta vägen och man å vill vara solidarisk med dem som man känner minst lika väl och väljer att hitta på något annat. Detta kan även vara fallet i det gröna äpplet och det röda då man väljer att komma senare, inte heller så kul om man arrangerar exempelvis en nyårsfest där hälften av deltagarna dyker upp straxt före tolvslaget säkerligen med ett gäng extrapersoner som man inte bjudit in… medan värden och de få gäster som kommit i tid suttit och väntat på halva festen hela kvällen. Jag ska väl inte sura för mycket redan nu och det är naivt att tro att merparten av dem man bjudit in är sugna på att komma och att man själv inte beter sig på liknande sätt. Dock är det lite tråkigt när man försöker styra upp någonting på dagar som brukar vara ganska trista… nä det känns inte så kul att styra upp större sammankomster längre och eftersom få andra inte heller gör det nu för tiden…

Kulturdebatten (nåja) rasade (njae) på bästa sändningstid (kl 08.15) i Svt:s morgonprogram. Någon från KRO och någon annan, var med i studion för att fylla en möjlig lucka i public services anspråk på ”… att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom en mängd olika områden.”

Denna gång gällde det konstnärslöner. En vanlig åsikt är/var:

-          Varför skall en liten mängd utvalda få betalt för att inte göra någonting?

Det handlar om ett hundratal svenska kulturarbetare som blivit utvalda att få konstnärslön på livstid som jag förstår det. Jag vet inte vad jag tycker om detta och är inte helt insatt i vad som gäller men något i påståendet ovan får mig att hänga kvar. Vad ligger det för åsikter förutfattade meningar bakom ett sådant uttalande? Att konstnärer bara leker? Att konstnärer är lata och gör det de gör för att de inte orkar jobba med ett ”riktigt” jobb? Att konsten bör vara marknadsanpassad? Att den inte fyller någon funktion?

Politiker får ersättning för att diskutera och synas i media. De genererar ännu mindre material än konstnärer. Om jag inte missminner mig får man även som politiker ersättning i form av någon sorts pension när man lägger av. Borde man inte som politikintresserad (professionell tyckare) själv finansiera sin hobby, såsom konstnärer förväntas göra? Det finns säkert sätt att tjäna pengar på för de som är driftiga och har det marknaden behöver. Om de inte lyckas så är det väl som med vilken annan verksamhet som helst man får helt enkelt lägga ned om efterfrågan saknas. Det enda som blir drabbat är ju demokratin (kulturen) men den bryr jag mig inte så mycket om för jag brukar inte gå på torgmöten (utställningar) eller delta vi möten (museer).

2010 året då politiken på allvar kommer förflyttas ut på nätet och de sociala medierna som exempelvis Facebook. Jag tycker mig se vissa tendenser till detta nu. Propaganda och nästintill förtalsfilmer börjar poppa upp på Youtube och motståndsgrupper mot partiledare finns på Facebook. Bra eller dåligt? Bra för de mer populistiskt inriktade partierna har jag en känsla av, dåligt för dem som pratar om större frågor än hur mycket pengar just du kan ha i din plånbok. Ogillar skarpt personvalstendensen, något som media friskt påhejar då det passar exempelvis tv formatet alldeles utmärkt att låta en del representera en helhet. Blä.

Så var jämställdhetsfrågan på tapeten idag igen, dels genom gårdagens Debatt i SVT och Kristdemokraternas ungdomspartis förbundsordförande i Svd. Vad som blir så oerhört tydligt är att det finns ett uppenbart teoretiskt kunskapsglapp när frågor som feminism och genusperspektiv diskuteras. Det viktigaste ordet att hålla i minnet är enligt mig övergripande maktstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt kan man förenklat sägas att vår verklighetsbild utgörs av kategoriseringar och våra egna erfarenheter och kunskaper. Detta har inte med moraliska rätt och fel att göra. Vi upplever verkligheten som vi tror att den är, svårare än så är det inte. Att sedan fullständigt missa att det finns en övergripande maktstruktur som gör det svårare för kvinnor att nå samma maktpositioner, privata, ekonomiska och politiska är för mig en gåta.

Vad som brukar användas som motargument i sådana frågor är vanligen individuella fall eller uppfattningen om vissa företeelser som ”normala”. Bara för beteendemönster traditionellt sett länge praktiserats betyder det inte att det är naturligt, det är snarare en konvention, ett i kulturen inlärt beteende. Det brukar även naturligtvis handla en hel del om vad man själv tycker, något som även kan kopplas samman med erfarenheter och kunskap. Det är även typiskt att sätta ett likhetstecken mellan teoretiska uttalanden och politiska utspel, något som synnerligen minskar mitt förtroende för politiska debattörer och dess kommentatorer. (visserligen är frågor som politik, ideologi och social praktik, även vetenskap tätt sammantvinnade men att avfärda teoretiska modeller på grund av politiskt tyckande, att de så att säga inte gynnar ens egna syften, är synnerligen allvarligt.)

Spåren efter en människa är egentligen inte särskilt många, några saker som man kanske ärver, som nästa generation inte har någon som helst koppling till, foton, kanske några brev eller gratulationskort, minnen och en sten med ett namn och några årtal. Det som nu slår mig nu när jag sitter här ensam och får någon sorts behov av att skriva av mig är att jag borde radera ditt nummer i min telefonbok. Min tröst är att det gick fort och smärtfritt och att ditt liv blev långt och rikt, den första januari 2011 skulle du fyllt 100 år! Min ångest att jag aldrig riktigt uttryckte hur älskad och betydelsefull du var för mig. De fina stunderna med kortspel i mormors eller ditt kök, din härliga humor och glada humör, du ville aldrig vara till besvär. Du var som en extra mormor. Det är vi anhöriga som tar smällen. Hoppas du inte var rädd i slutet, hoppas du förstod att vi brydde oss och att du inte kände dig ensam. Jag vet inte hur många tårar som jag ska gråta, på vilket sätt jag ska fortsätta nu, världen är inte riktigt densamma längre ändå har den inte förändrats. Jag tittar på gamla foton och undrar varför man inte lägger ned med tid på alla människor i sin omgivning, men ler ändå och kommer ihåg de fina stunderna.